Ingemar Svanteson

När nutida andliga författare ibland framstår som bleka utmanas många av de tidiga munkarnas radikalitet. Det kan bädda för ett oväntat följdproblem. En sak är att fascineras för stunden, en annan sak att hålla ut i längden. Med utgångspunkt i den helige Benedictus regel från 500-talet visar benediktinmunken, fader Ingmar Svanteson, på en gyllene väg mellan ytterligheter. I sin regel förmedlar Benedictus ökenfädernas radikalitet i en form som gör den ”levbar” för ett helt liv, inte bara för entusiaster eller under en kort tid.

Boken Ande och kropp innehåller texter som tar upp förhållandet mellan arbete och vila, fastan som en väg till glädje och inte minst kroppens betydelse för det inre livet. I förgrunden finns hela tiden frågan: Hur finner man det rätta måttet, vägen mellan den överdrivna strängheten och den slappa eftergivenheten?

Ingmar Svanteson är prior för Den helige Benedictus kloster utanför Tomelilla och författare till en kommentar till Benedictus regel.

Trådbunden med osprättade sidor
Antal sidor: 64
Utgivningsår: 2005